Jag är ingen stor konstnär, inga gallerier eller löften om framtida värde.
Jag målar för att det gör mig glad, och för att färg ibland betalar kaffet.
Tavlorna är vad de är – ögonblick, infall, små fel som fick stanna kvar.
Inget dyrbart, inget viktigt.
Bara något som ville bli gjort.
När du köper en tavla följer en dikt med.
Inte annonserad, inte förklarad.
Den är din nu.
Som ett kvitto på att konst ibland bara är
ett tyst utbyte mellan två människor
som inte behövde mer än så.