Johan III tillträder regeringen 1568 - graverad av Arvid Karlsteen
En mycket vacker och tilltalande minnesmedalj graverad av Arvid Karlsteen ca 1698. Tenn, 67.9g, 52mm, kvalitet ca 01. Full lyster men viss råhet i metallen. SKM 3c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 3, Stenström 112. I tenn är madaljen extremt sällsynt, detta exemplar är det enda av mig noterade. RRR

Åtsida
Johan III:s högervända bröstbild samt omskriften: "IOHANNES III, Dei Gratia REX SVECIAE", som översatt lyder=Johan III, med Guds nåde Sveriges konung. Längst ned gravörens signatur AK.

Frånsida
En stor kunglig krona i centrum samt omskriften: "INIVSTI CARCERIS IVSTVM PRAEMIVM", som översatt lyder=En rättmätig kompensation för ett orättmätigt fängslande.

Den Rättvisa Belöningen för ett Orättfärdigt Fängelse
Drygt hundra år efter att Johan III besteg den svenska tronen, skapade den framstående medaljgravören Arvid Karlsteen en minnespenning i silver för att föreviga den dramatiska händelsen. Medaljen är inte bara ett porträtt av en kung; den är en komprimerad berättelse om maktkamp, kärlek och en revansch som formade Sveriges historia. På ena sidan ser vi kungens profil med inskriptionen "IOHANNES III D.G. REX SVECIAE" (Johan III, med Guds nåde, Sveriges konung). Men det är baksidan som avslöjar historiens kärna. Där, under en kungakrona, står de latinska orden: "INIVSTI CARCERIS IVSTVM PRÆMIVM" – Den rättvisa belöningen för ett orättfärdigt fängelse.

Berättelsen börjar i efterdyningarna av Gustav Vasas död 1560. Riket delades mellan hans söner, och den äldste, Erik XIV, blev kung. Hans yngre bror Johan erhöll hertigdömet Finland och agerade med en självständighet som snart skulle leda till en ödesdiger konflikt. I en tid då kontrollen över handeln i Baltikum var avgörande, förde Johan en egen utrikespolitik som gick stick i stäv med kungens. Den tändande gnistan blev Johans giftermål 1562 med den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Alliansen med Polen var ett direkt hot mot Erik XIV:s strategi gentemot Ryssland och Livland. Kungen såg sin brors agerande som högförräderi. Året därpå belägrades Johan och Katarina i Åbo slott, tillfångatogs och fördes till Gripsholms slott för att hållas fängslade på obestämd tid.

Deras tid i fångenskap var en mörk period av ovisshet. Men det var också här deras band stärktes och deras son, den framtida kungen Sigismund, föddes 1566. Samtidigt blev Erik XIV:s styre alltmer paranoid och brutal, vilket kulminerade i de ökända Sturemorden 1567, då kungen lät mörda flera högadliga herrar. Detta blodiga dåd urholkade stödet för Erik fullständigt. I detta politiska kaos frigavs Johan och Katarina. Missnöjet med kungen hade nått sin kokpunkt. År 1568 gjorde Johan uppror tillsammans med sin yngre bror Karl (sedermera Karl IX). Adeln, som fruktade för sina liv under Eriks styre, slöt snabbt upp bakom hertigarna. Erik XIV störtades och fängslades, och i januari 1569 valdes Johan till Sveriges nye kung.

Arvid Karlsteens medalj fångar denna omvälvning perfekt. Porträttet visar mannen som uthärdade fångenskapen. Kronan på baksidan är inte bara en symbol för kunglig makt, utan den "rättvisa belöningen" för de år han och hans hustru orättfärdigt berövades sin frihet. Fängelset på Gripsholm blev paradoxalt nog själva grunden för hans väg till tronen – en dramatisk saga förevigad i metall.