Erik XIV (1560-1568). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1995).

Kunglig medalj (med porträttförlaga från en äldre sällsynt medalj) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1995, porträtterande Sveriges konung Erik XIV.

Porträttets förlaga är från en 1600-talsmedalj (av okänd medaljgravör). Brons 40 mm. Vikt 29,2 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Porträttets förlaga är från en sällsynt 1600-talsmedalj förvarad i Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. För förlagan se medalj Dz13 i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer (del 1, sidan 183) eller bilderna 4-5 i denna annons.

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

ERIK XVI (1560-1568)
Erik XIV, född 13 dec 1533 på slottet Tre Kronor, död 26 feb 1577 på Örbyhus slott, kung 1560-1568, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg, halvbror till Johan (III) och Karl (IX) samt farbror till Sigismund och Gustav II Adolf. Han gifte sig i juli 1568 med Karin Månsdotter (1550–1612).

Erik XIV var inspirerad av ett historiskt verk av Johannes Magnus som innehöll en lång rad påhittade kungar med namnet Erik accepterade detta som historisk sanning och antog det höga talet XIV (14) som sitt regentnummer för att visa vilken lång och ärorik historia Sverige hade (på den vedertagna listan över Sveriges regenter finns högst åtta tidigare erikar).

Gustav Vasa utser 1560 sin äldste son Erik till arvtagare
Erik XIV:s fader Gustav Vasa (1521-1560) införde en svensk arvmonarki och kan sägas vara den som grundade den moderna nationalstaten Sverige med ett starkt centralstyre över hela riket.

När Gustav Vasa kände slutet nalkas kallade han sommaren 1560 till ett riksmöte i Stockholm för att ta avsked. Han intog sin tron med sönerna vid sin sida Det blev kungens sista offentliga framträdande.

Kungens testamente upp, i vilket han överlämnade Sveriges krona till äldste sonen Erik (XIV) och gav Eriks yngre halvbröder Johan (III) och Karl (IX) betydande hertigdömen. Sverige blev i själva verket delat mellan flera furstar. Gustav hade dock inte glömt Folkungaättens tidigare brödrastrider, och förmanade sönerna enträget att "såsom käre bröder varannan älska och endräktige bliva". Testamentet godkändes och stadfästes av ständerna. Gustav Vasa avled 64 år gammal 29 sept 1560.

Kröningen och de svenska riksregalierna
Erik XIV kröntes 29 juni 1561 i Uppsala domkyrka. För första gången skulle arvriket som Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras i en ceremoni (som blev stilbildande för kröningarna i Sverige fram till slutet av 1800-talet). Helt nya kröningsregalier tillverkades:

Kronan tillverkades i Stockholm av flamländaren Cornelis ver Weider (Eriks guldsmed sedan 1559). Med inspiration från England införde Erik den slutna kronan som ersatte de öppna kronorna som var vanliga under medeltiden.

En spira, ett äpple och en nyckel tillverkades också. Spiran representerade den dömande makten, att regera och döma med rättvisa. Äpplet symboliserade den territoriella makten och regentskapet över ett kristet rike och nyckeln slutligen skulle stänga ute det onda.

Tillsammans med Gustav Vasas svärd bildade dessa de nya riksregalierna. Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt att beskydda det goda och bekämpa det onda.

Viktiga yttre händelser, och interna strider
Erik XIV var politiskt handlingskraftig. Hans åtta år som regent utmärktes av flera stora och viktiga yttre händelser, som förvärvet av Estland och det förödande nordiska sjuårskriget (1563-1570).

Perioden präglades också av inre strider, som brytningen med hans halvbror hertig Johan (III) som han lät hålla fängslad under flera år. Han beordrade också de s.k. Sturemorden under våren 1567, då han lät mörda flera medlemmar av ätten Sture som han trodde var fiender.

Åren som regent slet hårt på Eriks mentala hälsa och resulterade i sinnesförvirring. Hans halvbror Johan lät spärra in honom varefter han gjorde sig själv till kung Johan III. Erik hölls fången i över åtta år på olika slott runt om i Sverige och Finland, sedan tröttnade Johan III på honom och lät arsenikförgifta honom, Erik avled 26 feb 1577.