Gustav II Adolf (1611-1632). Segern i Slaget vid Breitenfeld, 7 september 1631. XR.

Bakgrunden till denna medaljen är att kejserlige generalen Johann Tserclaes Tilly under våren 1631 hade samlat en katolsk armé för att försöka återställa den kejserliga/katolska kontrollen över norra Tyskland. Under sommaren invaderade Tilly kurfurstendömet Sachsen. För att undvika ett nederlag valde kurfurste Johan Georg att ingå förbund med Gustav II Adolf. Avtalet slöts den 1 september 1631 varefter man med förenade trupper, under Gustav II Adolfs ledning, marscherade mot Leipzig med över 40.000 man för att möta Tilly's armé på drygt 30.000 man. Striden utkämpades den 7 september vid Breitenfeld där den katolska armén krossades, och har gått till historien som en av Sveriges största segrar genom tiderna. Segern manifesterades med denna medaljen.

Tenn 13 x 18 mm. Vikt 2,18 gram. Gjuten (som de flesta medaljerna vid denna tiden), med gjuttappen bevarad! Kvalitet 1+/01. Extremt sällsynt! Ex Bonde (från samling "Bonde på Ericsberg" som såldes i sin helhet på auktion av Nordlinds mynthandel åren 2007-2010, denna medaljen ingick då i den försäljningen [nr 880]). [Referens: Dz 39-, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno, del 1, sidan 264].

Notera: Gjuttappen är restmetall som blev kvar på medaljen efter gjutningen, det var via gjuttappen (ett litet hål i gjutformen) som man hällde in den smälta metallen in i gjutformen. När metallen stelnat knackade man ut medaljen från gjutformen och efterbearbetade medaljens kanter. En intressant iaktagelse är att denna medaljtypen i sitt efterarbetade utseende har en ögla, både upptill och nedtill. Den övre öglan, som användes för att hänga medaljen i ett halsband, bearbetades fram efter gjutningen från gjuttappens restmetall. Den undre öglan, i vilken man kunde hänga en liten pärla eller berlock, bildades förmodligen i samband med gjutningen. Om man granskar gjuttappen på medaljens frånsida så ser man markerat i metallen var den övre öglan skulle bearbetas fram!

Åtsida: Konung Gustav II Adolf's högervända bröstbild. Omskrift upptill "GVST : ADO : RE : SVE : ETC".

Frånsida: En harneskklädd "gudomlig" arm framsträckt ur skyn hållandes ett svärd, vars spets håller upp en krona. (Sumboliserande den gudomliga kungliga makten att försvara, straffa och skipa rättvisa). Omskrift "* VICTORI . VOR . LEIPZ : A : 1631 DE : 7 : SEPT". (Segern vid Leipzig den 7 september 1631).

GUSTAV II ADOLF (1611-1632)
Gustav II Adolf, född 9 dec 1594, död 6 nov 1632 i slaget vid Lützen, Sveriges kung 1611-1632. Han var son till Karl IX, barnbarn till Gustav Vasa, gift 25 nov 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och far till drottning Kristina. För eftervärlden är han mest känd som den som grundlade den svenska stormaktstiden som skulle göra Sverige till en av Europas största och ledande nationer under 1600-talet.

Ärvde ett fattigt Sverige i krig
När hans far Karl IX dog 1611 ärvde den 16-årige sonen tronen. Han fick ta över ett fattigt land med en svag armé som var i krig med tre grannländer samtidigt;: Danmark, Polen och Ryssland.

Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med Axel Oxenstierna hjälp omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer gjordes den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. De pågående krigen slutfördes, fred slöts med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland,

Civil politik
Även om Gustav Adolfs regering präglades av krig, både sådana han ärvt och sådana han själv sökt, var det också en tid av intern utveckling i Sverige.

Såväl den centrala som den lokala förvaltningen fick genom honom den organisation som gjorde den till ett mönster för sin tid och var grundläggande för den organisation som stadgades i 1634 års regeringsform. Skatteväsendet förenklades. Rättsskipningen reformerades genom den nya rättegångsordningen 1614 och upprättandet av Svea hovrätt. Utbildningssäten tillkom. En mångsidig industri blomstrade upp, framför allt bergverksindustrin. De 15 nyanlagda städerna blev hävstänger för en uppblomstrande handel.

Men Gustav II Adolfs regeringstid hade också sina sämre sidor. De mest framträdande är adelns växande övermakt i samhället och det hårda tryck som skattebördor och utskrivningar utövade på befolkningen.

Bakgrunden till Sveriges ingripande i trettioåriga kriget år 1630
Hans mest välkända handling var när Sverige gick in i det trettioåriga kriget, där han ledde de svenska trupperna (på de protestantiska ländernas sida) mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren.

Anledningen var att kriget hade då nått upp till Östersjöns sydkust och hotade därifrån Sverige med omedelbar fara. Det tysk-romerska riket hotade och protestantismens hela existens var i fara, och med den religiösa friheten hotades också den politiska och nationella friheten.

Många såg Gustav II Adolf som en troskämpe för att främja protestantismen, men detta var snarare medlet för att skapa bundsförvanter och kunna driva tillbaka motståndarna från Östersjöområdet. Sverige ville kontrollera Östersjön då landets största inkomster kom just ifrån tull och handel med omvärlden.

Slaget vid Breitenfeld 1631 och Lützen 1632
Fältslagen i Tyskland gick Sveriges väg i slag efter slag, Östersjön var redan säkrad, men framgångarna gav mersmak, bortdrivandet av katolikerna fortsatte och krossade de tysk-romerska arméerna i slaget vid Breitenfeld 7 sept 1631, en av Sveriges största segrar genom tiderna. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men stupade i strid under det påföljande slaget vid Lützen 6 nov 1632 (men Sverige vinner ändå slaget).

Man kan bara spekulera över hur ett fortsatt krigsscenario hade kunnat sett ut...