Gustav III – Konungens död i Stockholm den 29 mars och begravning 1792

En otroligt vacker medalj som är helt ocirkulerad med endast minimalt med kabinettslitage och några minimala hack. Vacker jämn patina och bevarad präglingsglans. Ett måste i varje samling med kungliga svenska medaljer. Graverad av C. H. Küchler från Flandern.

Kung Gustav III dog den 29 mars 1792 i Stockholm av skadorna efter mordförsöket den 16 mars, då han blev skjuten av Jacob Johan Anckarström på en maskerad på Operan. Han avled av blodförgiftning och lunginflammation efter tretton dagar av smärta. Begravningen skedde i Kungliga kyrkan, Riddarholmskyrkan, och Sverige styrdes efter hans död av en förmyndarregering under hertig Karl. Hildebrand skriver: “Gustaf liade krossat partiernas makt, men ej förmått utrota partiagget, hvilket samladt och rigtadt mot honom sjelf under de senare åren af lians lefnad uppblossade häftigare i den mon han nödgades bereda sig större makt att betvinga detsamma. En krets cif sammansvurna fiender funno ett villigt redskap i en f. d. Kapten vid Lifgardet Johan Jakob Anckarström, som på en maskeradbal i operahuset i Stockholm cl. 16 Mars 1792 smög sig bak om Konungen och med en pistol sköt honom genom veka lifvet. Såret tycktes i början vara mindre farligt, men förvärrades snart så att Konungen afled efter manligt uthärdade plågor d. 29 Mars. Vid obduktionen träffades uti inre delarne 2 kulor, 2 hagel, en nubb och något skrot, som icke kunnat uttagas. Liket bisattes d. 13 April i Riddarliolms kyrkan, der jordfästningen förrättades d. 14 Maj cif Ärkebiskopen Dr TJno von Troil.”

Kvalitet: 01/0, endast minimala märken.
Metall: Brons
Vikt: ca 82 g
Diameter: 56 mm
Sällsynthet: Förekommer ganska ofta på marknanden men sällan i detta i stort sett orörda skick.
Sällsynthet (SKM): Ag:RR/3, Br:+45, SBr:RR/2, GBr:R/4, Sn:RR/1
Referensverk: Delzanno/SKM: 140b · Hildebrand/HK: 98
Graderad: Graderad 2024 av NGC (UNC Details: OBV RIM DAMAGE) och placerad i graderingskassett nr 8207501-001.

Åtsida:
GUSTAVUS III. D: G. REX SYECIAE. Högervänd bröstbild, iklädd harnesk med bar hals, ordensband och serafimer-krachanen. Hermelinsmantel över skuldrorna, framdragen och hopfästad genom ett ovalt smycke över bröstet. Nedanför: C. H. KÜCHLER FEC.

Frånsida:
TAM MARTE QUAM MERCURIO. En cypress-kransad urna, täckt af en konglig krona och med Sveriges tre kronor på sidan, står på en hög fot, bak om hvilken ses en rik grupp af fanor, ankar, antika och moderna vapen m. m. Öfver urnan sväfvar odödlighetens strålande stjernkrans. Vid ena sidan står en qvinna (Handeln) i antik drägt, med armen stödd på en kolonn, lyftande en lagerkrans för att fästa den på urnan. Bredvid henne en merkuriistaf, ett nedvändt ymnighetshorn, ur hvilket penningar falla, en nedkastad, slocknande fackla saint vågskålar. Vid andra sidan står på en kanon en naken genius pekande på en oval fördjupning å en fyrkantig tafla, i hvilken föreställes scenen då pistolskottet aflossades mot Konungens rygg. Under denna tafla: heü male peremptus. I afskärn: natus d. xxiiii jan. mdccxxxxvi. succ. d. xii feb. mdcclxxi. trucid : d. xvi mart. mdccxcii. ob. d. xxix sup. mens. et an. — På afskärningslinien: c. h. k. fec.

Gustav III 1746–1792 (Konung 1771–1792)
Gustav III föddes den 24 januari 1746 på Stockholms slott som son till kronprins Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Han fick en omfattande utbildning i språk, filosofi och statskunskap och influerades tidigt av upplysningstidens idéer. När fadern dog 1771 blev Gustav kung vid 25 års ålder. Sverige befann sig då i politiskt kaos efter frihetstidens partistrider, och Gustav såg det som sin uppgift att återställa ordningen. Redan året därpå genomförde han en oblodig statskupp, den så kallade statsvälvningen 1772, som återgav kungen makten och införde en ny regeringsform.

Under Gustav III:s regeringstid stärktes monarkin, men han försökte också framstå som en upplyst och rättvis härskare. Han reformerade rättsväsendet, mildrade straffen och främjade religionsfrihet. Inom kulturen blev han en drivande kraft – han grundade Svenska Akademien, Dramaten och Operan, och gjorde hovet i Stockholm till ett centrum för konst och litteratur. Gustav talade flera språk och såg sig själv som både politiker och konstnär. Hans intresse för teater och dramatik var djupt personligt, och han deltog ibland själv i hovets föreställningar.

Utrikespolitiskt var hans regering mindre framgångsrik. År 1788 inledde han ett krig mot Ryssland för att stärka sin ställning hemma, men resultatet blev magert. Missnöjet växte bland adeln, som ogillade hans auktoritära styre och hans försök att begränsa deras privilegier. Trots motståndet lyckades han behålla makten genom skicklig propaganda och folklig popularitet. Han införde också 1789 års förenings- och säkerhetsakt, som ytterligare stärkte kungamakten på riksdagens bekostnad.

Gustav III mördades den 16 mars 1792 vid en maskeradbal på Operan i Stockholm, där konspiratörer ur adeln låg bakom attentatet. Han dog tretton dagar senare av sina skador, 46 år gammal. Hans död chockerade Europa och markerade slutet på den gustavianska glansperioden. Gustav III ihågkoms som den teaterälskande kungen som ville förena makt med kultur – en av Sveriges mest färgstarka och motsägelsefulla regenter.

Se film på YouTube: https://www.youtube.com/shorts/yjKAippuPkc