Samuel af Ugglas (1750-1812) av Carl Enhörning - Utgiven 1804 av delägarna i Strömsholms slussverk - Sällsynt praktmedalj
Silver, 78.90g, 58mm, Hyckert II:30:5, kvalitet 1+/01

Åtsida
Ugglas högervänbda bröstbild med en lång, lockig peruk och en rikt utsmyckad serafimerdräkt med kedja samt nordstjärneordens kedja. Längs kanten löper en lång inskription med hans titlar: "S· AF UGGLAS GREFVE ÖFVERSTÅTH· PRESID· R· O· C· AF K· M· O·". Direkt under bysten återfinns medaljgravören Carl Enhörnings signatur: "ENHÖRNING".

Frånsida
Medaljens frånsida ramas in av en omsorgsfullt graverad ekkrans, vars ändar är hopbundna med ett band i nederkanten. Innanför kransen klargörs anledningen till medaljens utgivning genom en längre, centrerad text: "FÖR 27 ÅRS DRIFTIG STYRELSE TILL FULLBORDANDE AF STRÖMSHOLMS SLUSSWERK". Under ett skiljestreck avslutas inskriptionen med information om givarna och årtalet: "DELÄGARNE 1804"·.

Byggaren och Byråkraten: Samuel af Ugglas och slutförandet av Strömsholms kanal
År 1804 lät delägarna i Strömsholms slussverk prägla en medalj för att hylla en närmast monumental bedrift: slutförandet av en av Sveriges viktigaste vattenvägar. Inskriptionen hedrade en man för "27 års driftig styrelse". Den mannen var greve Samuel af Ugglas, en av den gustavianska och tidig-förgustavianska erans mest inflytelserika och handlingskraftiga ämbetsmän. Medaljen fångar essensen av hans livsgärning – inte som en man av snabba politiska segrar, utan som en uthållig och pragmatisk byggare av det moderna Sverige.

Samuel af Ugglas bana, född som Samuel Ugla i Hedemora 1750, är en närmast arketypisk berättelse om en ofrälse talangs resa mot maktens absoluta centrum. Efter studier i Uppsala och tjänstgöring i huvudstadens ämbetsverk, kom hans stora chans i samband med Gustav III:s statskupp 1772. Hans lojala och viktiga insatser belönades av kungen med adelskap, varvid han antog namnet af Ugglas. Detta blev startskottet för en obruten karriär inom statsförvaltningen, där han metodiskt avancerade från protokollssekreterare till revisionssekreterare.

Parallellt med sin ämbetsmannabana visade af Ugglas en sällsynt fallenhet för praktiska och ekonomiska åtaganden. Genom sitt giftermål med Carolina Wittfoth knöts han till den inflytelserika bruksägarmiljön, och 1782 förvärvade han det anrika Forsmarks bruk. Detta var ingen skrivbordsdirektörs investering; af Ugglas var djupt engagerad i att förvalta och utveckla sina egendomar, vilket även inkluderade Almare-Stäkets gård som han senare förvärvade. Hans praktiska sinnelag tog sig uttryck i konkreta infrastrukturprojekt, som när han på egen bekostnad lät reparera den strategiskt viktiga bron vid Stäksundet.

Det var denna unika kombination av byråkratisk tyngd och praktisk handlingskraft som gjorde honom till den idealiska ledaren för det komplexa och krävande arbetet med Strömsholms kanal. När han 1788 utnämndes till landshövding i Stockholms län hade han redan varit engagerad i projektet i över ett decennium. Kanalbygget, som pågått sedan 1777, krävde inte bara teknisk expertis utan även en orubblig administrativ ledning för att hantera finansiering, markägarkonflikter och logistik över en period på nästan tre decennier. Som landshövding och senare som överståthållare i Stockholm och president i Kammarkollegium, hade af Ugglas den auktoritet och det nätverk som krävdes för att driva projektet i hamn.

Medaljen från 1804 är därför mer än bara en hedersbetygelse. Den är ett konkret bevis på en livsgärning som ofta utspelade sig i det tysta – i sammanträdesrum, i granskningen av räkenskaper och i den långsiktiga planeringen. Samuel af Ugglas var ingen revolutionär, utan en reformator och en förvaltare vars "driftiga styrelse" lämnade efter sig bestående resultat i form av broar, bruk och kanaler som än idag utgör en del av det svenska landskapet.