Lars af Segerström (1741-1807) och välståndets ideal av Carl Enhörning 1806

Lars af Segerström (1741-1807)
Vacker massiv tennmedalj, 44.1g, 54mm, Hyckert II, sid 13, kvalitet 01, mindre hanteringsmärken, graverad av Carl Enhörning. Präglad på myntverket på uppdrag av de enskilda delägarna i Rikets Ständers diskont, i samband med upplösningen av verksamheten den 2 juni 1806. Segerström hade varit verksamhetens direktör sedan 1792.

Åtsida
Segerströms högervända bröstbild, under bilden gravörens namn: "C.ENHÖRNING.". I omskriften: "LARS AF SEGERSTRÖM KAMMAR-RÅD".

Frånsida
En kvinna i antik dräkt, symboliserande rikedomens och rättvisans gudinna, står framåtvänd. I sin högra hand håller hon en jämviktigt balanserad våg, som symboliserar rättvisa och balans, medan hon i sin vänstra hand håller ett ymnighetshorn, ur vilket mynt flödar som en symbol för överflöd och välstånd. I omskriften: "TILL NÄRINGARNES TREFNAD" och i avskärningen på fyra rader: "ENSK DELÄGARNE I RIKS STAND DISCONT FÖR 14 ÅRS FÖR WALTNING 1806"

Medaljen som berättar om Lars af Segerström och välståndets ideal
Framför oss vilar en vacker tennmedalj, präglad 1806. Den är ett fruset ögonblick i tiden, ett koncentrat av en livsgärning och en tidskapsel från en dynamisk epok i Sveriges ekonomiska historia. Likt en historieberättare gjuten i metall, låter den oss möta en av dåtidens nyckelpersoner och de ideal som formade nationens välstånd.

En karriär i rikets tjänst
Medaljens åtsida pryds av ett skarpt porträtt i profil. Mannen som förevigats är Lars af Segerström (1741–1807), och inskriptionen "KAMMAR-RÅD" avslöjar en av hans många titlar. Detta är dock bara en pusselbit i hans berättelse. Segerströms resa är ett exempel på den gustavianska tidens meritokrati; han föddes som Lars Larsson Segerström men hans skicklighet och hårda arbete inom statsförvaltningen ledde till att han adlades och blev stamfader för ätten af Segerström.

Hans karriär placerade honom vid navet i den svenska ekonomin. Som vice preses i Stockholms hallrätt hanterade han handelstvister, och som sekreterare för Brukssocieteten och Järnkontoret var han en central företrädare för järnindustrin – landets absolut viktigaste exportnäring. Men det var hans roll som direktör för Rikets Ständers diskontverk, en föregångare till dagens riksbank, som skulle bli hans mest betydande insats och anledningen till att denna medalj skapades.

Välståndets allegori: En berättelse om syfte och resultat
Vänder vi på medaljen fördjupas historien. Här möter vi inte en person, utan en idé. En kvinnogestalt i antik dräkt, en tidlös allegori, förklarar syftet med Segerströms arbete. I sin högra hand håller hon en våg, den eviga symbolen för rättvisa och balanserade ekonomiska transaktioner. Ur ymnighetshornet i hennes vänstra arm väller mynt i ett rikligt flöde – en kraftfull bild av det överflöd och välstånd som god förvaltning skapar.

Denna bildberättelse ramas in av den övergripande texten: "TILL NÄRINGARNES TREFVAD" – "Till näringslivets välstånd". Det var målet för hela verksamheten. Längst ner finner vi den specifika anledningen till hyllningen: "ENSK. DFLÄGARNE I RIKS. STÄND. DISCONT FÖR 14 ÅRS FÖRVALTNING. 1806." Det var alltså de enskilda delägarna i riksbankens föregångare som tackade direktör af Segerström för fjorton års framgångsrik och rättvis förvaltning.

Sammantaget är denna medalj långt mer än en minnespenning. Den är ett fönster in i det tidiga 1800-talets ekonomiska tänkande, där rättvisa och balans sågs som direkta förutsättningar för nationellt välstånd. Genom sitt porträtt och sin allegori förenar den mannen, gärningen och idealen. Den berättar historien om Lars af Segerström, en ämbetsman vars arbete ansågs så värdefullt att det förtjänade att för alltid präglas i silver – som ett bestående vittnesbörd om en tid då Sveriges ekonomiska framtid formades.