Magnus Eriksson (1319-1364) instiftande av Sveriges landslag år 1350.

Kunglig medalj över Sveriges konung Magnus Eriksson (1319-1364) läsande ur lagboken Landslagen, omgiven av drottning Blanka och gunstlingen Bengt Algotsson. På frånsidan heliga Birgitta (Birgitta Birgersdotter) representerande den fientliga högadeln..

Modellerad av Elsie Dahlberg 1978. Brons, 40 mm. 41 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Kung Magnus Eriksson (Folkungaätten) iförd kunglig krona, läsande ur lagboken Landslagen, omgiven av till höger drottning Blanka, till vänster gunstlingen och väpnaren hertig Bengt Algotsson.

Frånsida: Heliga Birgitta (1303-1373), representerande den mot Magnus fientliga högadeln, och i bakgrunden scener från digerdödens härjningar på 1350-talet.

Magnus Erikssons regeringstid är minnesvärd för den verksamhet som då utövades på lagstiftningens och rättskipningens områden. Magnus Eriksson utfärdade nämligen en mängd stadgar genom vilka han avlyste träldomen, sökte förebygga våldgästning och övervåld samt närmare bestämde utövandet av den kungliga domsrätten. Till största delen ingick dessa sedermera i den omkring år 1350 utarbetade, för hela landet gällande landslagen, den så kallade Magnus Erikssons landslag.

MAGNUS ERIKSSON (1316-1374)
Magnus Eriksson, född i april eller maj 1316, död 1 december 1374 (drunkning), var kung av Sverige 1319–1364, kung av Norge 1319–1355 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360. Han var son till hertig Erik Magnusson och den norska prinsessan Ingeborg Håkansdotter, samt sonson till Magnus Ladulås, och gift 1335 med Blanka av Namur.

Magnus Eriksson är med sina 44 år och 222 dagar den näst längst regerande monarken i Sveriges historia, överträffad enbart av nuvarande kung Carl XVI Gustaf. Han och sonen Håkan (samregent) var de sista svenska kungarna från Bjälboätten (Folkungaätten).

Magnus Erikssons regeringstid är minnesvärd för den verksamhet som då utövades på lagstiftningens och rättskipningens områden. Magnus Eriksson utfärdade nämligen en mängd stadgar genom vilka han avlyste träldomen, sökte förebygga våldgästning och övervåld samt närmare bestämde utövandet av den kungliga domsrätten. Till största delen ingick dessa sedermera i den omkring år 1350 utarbetade, för hela landet gällande landslagen, den så kallade Magnus Erikssons landslag och kan betraktas som förarbeten till denna. Om hans verksamhet på rättskipningens område vittnar de inte få ännu i behåll varande domar, som utfärdats av honom eller på hans vägnar.

Eftervärldens bild av Magnus Eriksson och hans drottning Blanka präglades länge av heliga Birgittas uppenbarelser som framställer kungen som en lastbar och omoralisk person som styr sitt rike som en tyrann.

HELIGA BIRGITTA (1303-1373)
Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, född omkring 1303 i Uppland, död 23 juli 1373 i Rom i Kyrkostaten, var en svensk katolsk författare, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden. Hon helgonförklarades och utgör tillsammans med Benedikt av Nursia, Edith Stein, Katarina av Siena, Kyrillos och Methodius Europas sex skyddshelgon enligt romersk-katolska kyrkan.

Hon var dotter till Upplands lagman Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde Bjälboättens lagmansgren. Både genom sina föräldrar och genom sin make Ulf Gudmarsson hade hon anknytning till det politiska ledarskiktet i det medeltida Sverige. Eftersom hennes morfars far var kusin till kung Magnus Ladulås, så var Birgitta släkt med den svenska kungafamiljen genom sin mor. Utanför Sverige var hon även känd som Furstinnan av Närke.

ELSIE DAHLBERG (1916-2005)
Elsie Margareta Dahlberg-Sundberg, född 8 december 1916 i S:t Johannes församling i Stockholm, död 27 januari 2005 i Österåker-Östra Ryds församling, var en svensk tecknare och skulptör.

Elsie Dahlberg-Sundberg utbildade sig 1938–1940 på Tekniska skolan i Stockholm och 1941–1946 på Kungliga konsthögskolan i Stockholm.