Gustav II Adolf (1611-1632). Sveriges förbund med Sachsen, 1 sept 1631. XR

Gustav II Adolf (1611-1632). Konungens förbund med kurfursten Johan Georg av Sachsen, 1 september 1631. XR.

Bakgrunden till denna medaljen är att kejserlige generalfältmarskalk Tilly under våren 1631 hade samlat en katolska armé för att försöka återställa den kejserliga kontrollen över norra Tyskland. Under sommaren invaderade Tilly kurfurstendömet Sachsen. För att undvika ett nederlag valde kurfurste Johan Georg att ingå förbund med Gustav II Adolf. Avtalet slöts den 1 september 1631 (och manifesterades med denna medaljen) varefter man med förenade trupper, under Gustav II Adolfs ledning, marscherade mot Leipzig med över 40.000 man för att möta Tilly's armé på drygt 30.000 man. Striden utkämpades den 7 september vid Breitenfeld där den katolska armén krossades, och har gått till historien som en av Sveriges största segrar genom tiderna.

Tenn 47 mm. Vikt 64,1 gram. Gjuten (som de flesta medaljerna vid denna tiden). Kvalitet 1. Extremt sällsynt! Ex Bonde på Ericsberg.

[Referens: Dz 36c, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno, del 1, sidan 263. Se även referensverket "Sveriges och Svenska Konungahusets Minnespenningar, Praktmynt och Belöningsmedaljer" av Bror Emil Hildebrand (Hild. 26) där Hildebrand refererar till just detta exemplaret i samband med sin inventering av Bondes samling ("Frih. Bondes saml. i tenn. gjuten.").

Proveniens: Medaljen ingick i samling "Bonde på Ericsberg" som såldes i sin helhet på auktioner av Nordlinds mynthandel åren 2007-2010, detta exemplaret i del 6, nr 880 den 19/11 2010.

Åtsida: Konung Gustav II Adolf och kurfursten Johan Georg stående på ett rutat golv, iförda krigardräkt, korslagda svärd och med händerna förenat hållandes ett med eld lågande hjärta. Mellan sig ett altare höljt av en duk med en uppslagen bibel med texten "BIBLIA". På altarets framsida ett serafshuvud mellan Sveriges och Sachsens vapensköldar. Upptill på ett band texten "* EINTRACHTIGKEIT * VERZEHRT ALS LEID *" (Endräkt utplånar allt lidande). På ett band nedtill "IN LIEB VND LEIDN. FYRS WORT WIR STREITN" (I lust och nöd kämpa vi för ordet).

Frånsida: På tio rader bibelord från Josua kapitel 1, vers 9; "Siehe Ich", "Habe Euch ge-", "botten Dasz Ihr ge-", "trost unnd Frewdig", "seyet. Lasset Euch nicht", "grauen und entsetzet", "Euch nicht. Den Der", "HERR Ewer GOTT ist", "mit Euch in allem", "was Ihr thun weret.". (Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var inte rädd eller förfärad, för HERREN din GUD är med dig vart än du går).. Elfte raden referensen till bibeln; "Jos. 1: w. 9.". Nedtill ett litet ornament.

GUSTAV II ADOLF (1611-1632)
Gustav II Adolf, född 9 dec 1594, död 6 nov 1632 i slaget vid Lützen, Sveriges kung 1611-1632. Han var son till Karl IX, barnbarn till Gustav Vasa, gift 25 nov 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och far till drottning Kristina. För eftervärlden är han mest känd som den som grundlade den svenska stormaktstiden som skulle göra Sverige till en av Europas största och ledande nationer under 1600-talet.

Ärvde ett fattigt Sverige i krig
När hans far Karl IX dog 1611 ärvde den 16-årige sonen tronen. Han fick ta över ett fattigt land med en svag armé som var i krig med tre grannländer samtidigt;: Danmark, Polen och Ryssland.

Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med Axel Oxenstierna hjälp omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer gjordes den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. De pågående krigen slutfördes, fred slöts med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland,

Civil politik
Även om Gustav Adolfs regering präglades av krig, både sådana han ärvt och sådana han själv sökt, var det också en tid av intern utveckling i Sverige.

Såväl den centrala som den lokala förvaltningen fick genom honom den organisation som gjorde den till ett mönster för sin tid och var grundläggande för den organisation som stadgades i 1634 års regeringsform. Skatteväsendet förenklades. Rättsskipningen reformerades genom den nya rättegångsordningen 1614 och upprättandet av Svea hovrätt. Utbildningssäten tillkom. En mångsidig industri blomstrade upp, framför allt bergverksindustrin. De 15 nyanlagda städerna blev hävstänger för en uppblomstrande handel.

Men Gustav II Adolfs regeringstid hade också sina sämre sidor. De mest framträdande är adelns växande övermakt i samhället och det hårda tryck som skattebördor och utskrivningar utövade på befolkningen.

Bakgrunden till Sveriges ingripande i trettioåriga kriget år 1630
Hans mest välkända handling var när Sverige gick in i det trettioåriga kriget, där han ledde de svenska trupperna (på de protestantiska ländernas sida) mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren.

Anledningen var att kriget hade då nått upp till Östersjöns sydkust och hotade därifrån Sverige med omedelbar fara. Det tysk-romerska riket hotade och protestantismens hela existens var i fara, och med den religiösa friheten hotades också den politiska och nationella friheten.

Många såg Gustav II Adolf som en troskämpe för att främja protestantismen, men detta var snarare medlet för att skapa bundsförvanter och kunna driva tillbaka motståndarna från Östersjöområdet. Sverige ville kontrollera Östersjön då landets största inkomster kom just ifrån tull och handel med omvärlden.

Slaget vid Breitenfeld 1631 och Lützen 1632
Fältslagen i Tyskland gick Sveriges väg i slag efter slag, Östersjön var redan säkrad, men framgångarna gav mersmak, bortdrivandet av katolikerna fortsatte och krossade de tysk-romerska arméerna i slaget vid Breitenfeld 7 sept 1631, en av Sveriges största segrar genom tiderna. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men stupade i strid under det påföljande slaget vid Lützen 6 nov 1632 (men Sverige vinner ändå slaget).

Man kan bara spekulera över hur ett fortsatt krigsscenario hade kunnat sett ut...