Tamm, Pehr Adolf (1774-1856), friherre, bruksägare. Söderfors Bruks disponent under 42 år, 1842.

Stor pampig medalj från Söderfors Bruks delägare, som tacksamhet till Pehr Adolf Tamm för dennes utmärkta styrelse av bruket under 42 års tid (1800-1842).

Graverad av Lea Ahlborn år 1842. Brons 51 mm. Vikt 64,4 gram. [Hy.II.40].

Åtsida: Pehr Adolf Tamm halvporträtt, snett framifrån åt vänster. Som omskrift "FRIHERRE PEHR ADOLF TAMM.".

Frånsida: Inom två ihopbundna eklövskvistar texten "GÄRD", "AF", "SÖDERFORS DELÄGARES", "ERKÄNSLA", "FÖR VERKETS", "UTNÄRKTA STYRELSE", "UNDER", "FYRATIO TVÅ ÅR.".

PEHR ADOLF TAMM (1774-1856)
Per Adolf Tamm, född Tham 2 jan 1774 i Göteborg, död 24 juli 1856 på Österby bruk, var en svensk friherre, politiker och bergsbruksidkare.

Biografi
Per Adolf Tamm var son till direktören vid Svenska Ostindiska kompaniet, Gustaf Tham och Cristina Maria Grill. Han föddes med namnet Tham och tillhörde adliga ätten med samma namn, därmed ättling till Sebastian Tham. Tamm gifte sig 1802 med sin kusindotter Anna Margareta Grill. Hon avled dock kort efteråt i vad som tros vara sviterna av ett missfall. År 1804 gifte han sig med Johanna Charlotta Ehrenbill som blev mor till hans barn.

Utbildning
Tamm utbildades till en början i hemmet innan han kom att studera i Uppsala åren 1787–90. Under hela 1790-talet läste han kemi, fysik och lanthushållning vid Uppsala universitet.

Karriär
Tamm deltog som kornett i finska kriget 1790, där han utmärkte sig i flera sjödrabbningar och belönades med Svensksundsmedaljen i guld.

Tamms moster, änkefru Anna Johanna Grill, skänkte honom en femtedel av det stora Österbybruk (intill Dannemora gruvor, knappt 5 mil norr om Uppsala) med uppdrag att förvalta hela egendomen. (Anna Johanna Grills förmögenhet kom från släktens engagemang i Ostindiska kompaniet).

Så småningom förvärvade han även resterande delar av bruket där han blev brukspatron i 50 år. Han inkorporerade även Söderfors och Älvkarleö Bruk i sitt imperium och kom att bli en av Sveriges rikaste män. Han förbättrade bergsbruket och utvecklade lanthushållningen i sin hemort, och gjorde sig även känd för välgörenhet och mecenatskap.

Tamm avsade sig adelskapet vid den stormiga riksdagen i Norrköping 1800, sällade sig där till oppositionsgruppen bland den yngre adeln och var en av de fem som 29 maj avsade sig adelskapet. Han ändrade samtidigt sitt efternamn från Tham till Tamm. Detta förtörnade i hög grad konung Gustav IV Adolf som lät avskeda Tamm från Livregementet.

År 1826 mottog han nytt sköldebrev av Karl XIV Johan, men behöll då det antagna namnet Tamm, och upphöjdes 1843 till friherre. Han deltog nu åter i riddarhusets förhandlingar och var vid 1834–35 års riksdag ledamot av statsutskottet.

(Tamm var inte ensam att avsäga sig sitt adelskap år 100, det fanns en grupp unga liberala studenter i Uppsala, som gemensamt avsade sig adelskapet. Ett par av dem har blivit särskilt uppmärksammade av historien; Lara Johan Hierta som kom att spela en viktig roll vid tillkomsten av 1809 års regeringsform, och Marcus Wallenberg, grundare av finanssläkten Wallenbergs imperium).

Sedan 1812 var han ledamot och sedan 1848 hedersledamot av Lantbruksakademien, sedan 1824 av Vetenskapsakademien och sedan 1846 av Akademien för de fria konsterna. År 1849 kallades han till hedersledamot av Vetenskaps-Societeten i Uppsala.