1/0


Beskrivning
Erik XIV (1560-1568). Konungens minne. Av Carl Enhörning, 1785.
Mycket trevlig silvermedalj i hög relief, till minne av Sveriges konung Erik XIV. Medaljen ingår i serien över Sveriges regenter, den sk "Enhörnings regentlängd".
I oktober 1785 publicerade Carl Enhörning i dagstidningar att man kunde prenumrera på utgivandet av en medaljserie, dvs de medaljer som Enhörning kom att bli mest ihåhkommen för, den s.k Enhörnings regentlängd med porträtt av 15 svenska regenterna från Gustav Vasa fram till Gustav IV Adolf. Medaljserien graverades i huvudsak åren 1785-1787 (frånsett en variant av Gustav III:s medalj med dödsårtalet 1792 och Gustav IV Adolfs medalj vid dennes tillträde 1792). För medaljernas utseende hade Enhörning fått tydlig inspiration från de till komposition snarlika romerska silverdenarerna med härskarens bild i hög relief på åtsidan, och med text inom en krans på frånsidan.
Graverad av svenska medaljgravören Carl Enhörning år 1785. Silver, 23 mm. Vikt 6,54 gram. Kvalitet 1+/01. Mycket trevligt exemplar med delvis blåtonad originalpatina! [Referens: Dz 12a, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer del 1, sid 182].
Åtsida: Konung Erik XIV:s högervända bröstbild, iklädd harnesk. Omskrift "ERICVS XIV . D . G . REX SVECIAE ." (Erik XIV, med Guds nåde Sveriges konung). I armavskärningen gravörsignaturen "E". Ytterst längs kanten en pärlrand.
Frånsida: Text på fyra rader inom lagerkrans; "NATUS", "MDXXXIII .", "DENATUS", "MDLXXVII .". Ytterst längs kanten en pärlrand.
CARL ENHÖRNING (1745-1821)
Carl Enhörning, född 1745 i Bälinge i Södermanlands län, död 11 jan 1821 i Stockholm, var en svensk medaljgravör. Enhörning benämns som gravör i Stockholm redan 1774. Åren 1780-84 uppehöll han sig för fortsatta studier och som medaljgravör i Köpenhamn. Därefter flyttade han åter till Sverige och bosatte sig i Stockholm.
Enhörnings totala medaljproduktion uppgår till ett 100-tal olika medaljer.
ERIK XVI (1560-1568)
Erik XIV, född 13 dec 1533 på slottet Tre Kronor, död 26 feb 1577 på Örbyhus slott, kung 1560-1568, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg, halvbror till Johan (III) och Karl (IX) samt farbror till Sigismund och Gustav II Adolf. Han gifte sig i juli 1568 med Karin Månsdotter (1550–1612).
Erik XIV var inspirerad av ett historiskt verk av Johannes Magnus som innehöll en lång rad påhittade kungar med namnet Erik accepterade detta som historisk sanning och antog det höga talet XIV (14) som sitt regentnummer för att visa vilken lång och ärorik historia Sverige hade (på den vedertagna listan över Sveriges regenter finns högst åtta tidigare erikar).
Gustav Vasa utser 1560 sin äldste son Erik till arvtagare
Erik XIV:s fader Gustav Vasa (1521-1560) införde en svensk arvmonarki och kan sägas vara den som grundade den moderna nationalstaten Sverige med ett starkt centralstyre över hela riket.
När Gustav Vasa kände slutet nalkas kallade han sommaren 1560 till ett riksmöte i Stockholm för att ta avsked. Han intog sin tron med sönerna vid sin sida Det blev kungens sista offentliga framträdande.
Kungens testamente upp, i vilket han överlämnade Sveriges krona till äldste sonen Erik (XIV) och gav Eriks yngre halvbröder Johan (III) och Karl (IX) betydande hertigdömen. Sverige blev i själva verket delat mellan flera furstar. Gustav hade dock inte glömt Folkungaättens tidigare brödrastrider, och förmanade sönerna enträget att "såsom käre bröder varannan älska och endräktige bliva". Testamentet godkändes och stadfästes av ständerna. Gustav Vasa avled 64 år gammal 29 sept 1560.
Kröningen och de svenska riksregalierna
Erik XIV kröntes 29 juni 1561 i Uppsala domkyrka. För första gången skulle arvriket som Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras i en ceremoni (som blev stilbildande för kröningarna i Sverige fram till slutet av 1800-talet). Helt nya kröningsregalier tillverkades:
Kronan tillverkades i Stockholm av flamländaren Cornelis ver Weider (Eriks guldsmed sedan 1559). Med inspiration från England införde Erik den slutna kronan som ersatte de öppna kronorna som var vanliga under medeltiden.
En spira, ett äpple och en nyckel tillverkades också. Spiran representerade den dömande makten, att regera och döma med rättvisa. Äpplet symboliserade den territoriella makten och regentskapet över ett kristet rike och nyckeln slutligen skulle stänga ute det onda.
Tillsammans med Gustav Vasas svärd bildade dessa de nya riksregalierna. Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt att beskydda det goda och bekämpa det onda.
Viktiga yttre händelser, och interna strider
Erik XIV var politiskt handlingskraftig. Hans åtta år som regent utmärktes av flera stora och viktiga yttre händelser, som förvärvet av Estland och det förödande nordiska sjuårskriget (1563-1570).
Perioden präglades också av inre strider, som brytningen med hans halvbror hertig Johan (III) som han lät hålla fängslad under flera år. Han beordrade också de s.k. Sturemorden under våren 1567, då han lät mörda flera medlemmar av ätten Sture som han trodde var fiender.
Åren som regent slet hårt på Eriks mentala hälsa och resulterade i sinnesförvirring. Hans halvbror Johan lät spärra in honom varefter han gjorde sig själv till kung Johan III. Erik hölls fången i över åtta år på olika slott runt om i Sverige och Finland, sedan tröttnade Johan III på honom och lät arsenikförgifta honom, Erik avled 26 feb 1577.